Hur vill jag ha mitt liv egentligen?

 
Helt naturligt har jag haft mycket funderingar sista veckorna, om livet, vardagen, framtiden, dåtiden osv osv. Det känns lite som att funderingarna är för många nu och jag måste försöka tratta ned dessa till något som kan göra någon nytta. Göra mig gladare, lite mer nöjd, lite mer tillfredsställd.
 
Jag måste fundera på vilka jag vill ha i mitt liv. Ja alltså egentligen inte exakt vilka människor i första hand utan vad jag behöver för att själv få energi och gå framåt. Vilken sorts umgänge. Kan man tänka så och eventuellt förändra något? Kanske det kan fungera. Detta innebär att jag måste söka mig utanför det ställe jag är på nu. En lång väg utanför och det kommer att kräva en hel del av mig tror jag. Men kanske kan vara värt ett försöka. Jag kan bli rädd för hur det blir om jag inte lyckas, att jag kommer att uppfatta det som ett misslyckande och må dåligt av det. Det tål att funderas på. Jag tänker alltså inte att jag ska "ta bort" någon nuvarande som finns i mitt liv utan mer att försöka tillföra det jag saknar. Well well, det är ju lättare sagt än gjort. Får återkomma om det.
 
Jag har haft gardiner och persienner neddragna i en veckas tid, både dag och kvällstid. I vanliga fall brukar jag dra för om kvällarna eftersom insynen är väldigt bra in i min lägenhet. Det störde mig aldrig förut men efter att mitt ex flyttade in i lägenheten bredvid och bodde där i några månader utan att jag visste om det. Och då vi väl möttes och bytte några ord.. så förstod jag att han hade haft bra koll på hur mycket eller lite jag var ensam, att jag haft mina söner och familj hemma osv osv. I samband med det var det en annan granne som jag vet hade kontakt med detta ex som frågade om jag ville komma hem till honom någon kväll. Denna man är en äldre man i sjuttioårsåldern och jag tror inte att detta var någon flört utan att han tyckte att jag var mycket ensam hemma. Att han och mitt ex förmodligen hade diskuterat det. Det kändes väldigt jobbigt att verkligen förstå att några hade gått och tittat hur jag levde och med vem. Vad jag har för vanor osv. 
 
Jag har ju ett ganska tråkigt liv iom att jag inte orkar så mycket som vanliga friska och det blir mycket tv och soffa. 
 
Nåväl, efter allt som hänt i livet på sistone så har jag känt ett stort behov av att vara HELT ifred, även från grannars blickar. Så persienner och gardiner har varit FÖRDRAGNA även om jag känt att det gör mig mer deppig. Igår hade jag en jobbig kväll av sorg. Men nu när jag skriver detta så lyser solen i på mig här i soffan. Som ett tecken. Nästan så att man börjar skratta lite. Inte ett så hjärtligt skratt utan mer ett parodiskt. Men det kanske kan ändras till ett mer hjärtligt...? :)
 
Hoppas du har en hyfsad lördag, vad ska du göra?
 
<3
Allmänt | |
#1 - - Ibod11:

Oj Ina, du behöver en stor kram och jag skickar en genom nätet <3
Jag skulle tycka precis som du. Det är obekvämt att bli betittad, diskuterad och bedömd men det är också jobbigt att känna behovet av att stänga in sig och gömma sig. Jag vet inte vilken slags gardiner du har men det finns sådana som både döljer och samtidigt släpper in ljus. Kanske borde du t o m tänka så drastiska tankar som att leta efter en ny lägenhet en våning upp. Det har hjälpt en person i min närhet och gjorde stor nytta för måendet.
Du kan nog inte förändra hela ditt liv på en gång men du har nog rätt i att du behöver fundera över vad du enkelt kan göra i första hand. Sätt upp ett eller några mål i taget så att du inte tar ut dig helt och ger upp. Det är bara du som vet vad du vill och vad du behöver och i små steg tror jag att du kan komma dit :D
Kramar <3

Svar: <3
Krassligt

Upp